Delmål inför Jönköping

Ni kan nog gissa vad som hände i princip direkt efter att jag tryckte på ”publicera” på förra inlägget. Dunderförkyld. Med betoning på dunder. Men det känns skönt att vara förkyld nu. För då kanske jag mår bättre snart? Tillräckligt bra för att träna igen? Hejja lilla kroppen! ❤ Ibland behöver man vara sin egen största hejjarklack tills man blir bra nog.

Till något roligare: jag tänkte berätta lite om min och Madeleines planer för våren!

Förutom att vi tränar en massa (när vi är friska alltså) har vi hittat ett delmål på vägen som vi ska klara av gemensamt. Det händer den 7 maj här i Kalmar och heter ”Wings For Life World Run”, vilket är ett lopp där man springer för alla de som inte själva kan. Anmälningsavgifterna går till ryggmärgsforskning, och varje år tack vare loppet blir det en bonus till den forskningen. Loppet går även på flera andra ställen runt om i världen på samma tid, vissa startar mitt i nätterna eller supertidig morgon. Kul koncept!logowfl

Det som är mer speciellt med loppet är att det inte finns någon mållinje, vilket gör det svårt för oss att använda #måletärmålet, då mållinjen jagar oss 30min efter startskottet. Man ska springa så långt man kan innan mållinjen passerar en helt enkelt, men för att göra det tydligare för oss har vi satt upp mål.
– Att springa 5km = ungefär mitt på högbrodelen av ölandsbron
– Att springa 10km = En liten bit efter brofästet på ön
– Att komma så nära 20km som möjligt = för 21.1km ska vi springa i juli.
– Att ha en bra reumadag = det är det som sätter ribban.

Nu har vi inte kommit längre i planerna är såhär. Maj månad är då vi behöver formtoppa inför juli, så det känns bra att kolla av läget i början på maj. Ännu roligare att Madeleine kommer ner hit till Kalmar, vi kan hitta på mängder av olika träningsformer den helgen!

Eventuellt att vi kommer på fler planer och projekt fram till Jönköping – det lär ni märka!

Jag sprang Wings For Life förra året för första gången. Då hade jag varit ute och sprungit två-tre rundor på 3-4km vardera och känt mig helt färdig. Sen hade jag ännu mer problem eftersom knäna blev värre när jag sprang på asfalt. Men under loppet hann jag 8.35km(!) innan jag blev stoppad. Mitt personliga mål är att slå det i år, samt att inte få ont i knäna. Förra året sprang jag smärtfritt och det var en fantastisk känsla!
helen-bild-2

Men det ska bli kul, är det fler som tänkt springa loppet?

//Helen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s